Inspiration/jobb

Det är lite märkligt det här med att ha ett "konstnärligt yrke". Att skriva, precis som att måla, dreja eller baka, handlar om att skapa. Vissa dagar är det svårt att skapa. Det händer ingenting. Man sitter och stirrar på en tom skärm. Orden vill inte komma ur huvudet, genom fingrarna och fram på skärmen. Det handlar om inspiration.

Jag är en typisk sådan människa som måste känna inspirationen komma flödande för att jag ska kunna jobba. Känner jag inte så, får jag nog efter två minuter och går in på Facebook istället. Men så läste jag nåt så himla bra på Alex Schulmans blogg:

"Men. Inspiration är för amatörer, som Jan Guillou brukar säga. Att skriva är inte något man ibland har lust med och ibland inte har lust med. Att skriva är ett jobb, precis på samma sätt som det är ett jobb för en bonde att mjölka en ko. Det handlar inte om inspiration! Det handlar om hårt arbete, koncentration. Att ge sig fan på att producera!" (Läs hela inlägget här.)

Och det stämmer ju! Idag är en sådan dag när jag känner absolut noll inspiration. Jag erkänner för er här och nu att jag fortfarande sitter i pyjamas och morgonrock fast att klockan har passerat ett. Redan när jag gick upp, kände jag dålig-inspirations-vibbar. Jag försökte framkalla panikkänslor genom att tänka att jag snart har deadline, men det hjälpte inte.

Så jag beslöt mig för att prova att skriva ändå. Och vips hade 1700 tecken tagit form på typ 40 minuter. Utan någon som helst inspiration alls.

Har hört att vissa författare verkligen kör med kontorstider. De sitter alltså och skriver intensivt på sin bok mellan klockan åtta och fem varje dag. Vare sig de vill eller inte. Snacka om att golva inspirationen. Men det kanske är precis det man måste göra för att komma nånvart?