Bebis-jul

Den här bilden sammanfattar rätt väl hur det är att fira jul med en elvamånaders. Full fart och en massa passande. Ajaj, inte pilla på det! Akta huvudet! Pass på, nu ramlar han! Inte helt lätt att få en bild på lilla nissen framför granen... Han lade sig mest bland klapparna och försökte äta julgranskulor. Svårt att klandra honom för det dock. Vem skulle inte vilja ligga i ett hav av paket liksom?

Lunkar på

Trots att man är ledig och inte gör så mycket mer än å sitter och päser mellan måltiderna, är man konstant trött i juletid tycker jag.

Igår tog vi oss i alla fall i kragen och gick på bio. Får passa på när man får barnvakt. Det kändes som en lagom lugn aktivitet för två trötta småbarnsföräldrar. Tittade på En oväntad vänskap, mycket fin fransk film.

Nähä hörrni, måste päsa vidare nu, hörs!

God Jul!

Hjälmen är en bra grej

Ibland blir det lite vingligt när man inte är så van vid att stå och gå. Då kan det bli hjälm inomhus. Fint det.

Gravid-flashback

Förra året vid den här tiden var jag riktigt tjock om magen. Lillen som låg därinne kom ut bara några veckor efter jul.

Hittade den här klänningen i garderoben innan och fick enorma flashbacks. Levde i princip i den sista tiden. Det fina är att den funkar utmärkt även nu när jag är ogravid. Hade bara glömt att jag hade den. Men i ärlighetens namn behövde vi nog en liten paus från varandra.

Djuren lever rövare om natten

Fast inte vår katt förstås. Han ligger och snusar så gott på sin filt, helnöjd över att slippa bli jagad och dragen i pälsen av en högljudd bebis.

Nej, jag syftar på vilda djur. Inatt såg Pettson en älg, flera rådjur, en räv, en älg till och så ett gäng vildsvin. Rätt bra jobbat på bara några timmar. Och ganska mysigt med lite sällskap när det är så få människor som är vakna. Kanske. Typ.

Zzz...

Tänkte att jag skulle skriva ett inlägg om sömn men insåg att hur jag än skriver låter jag bara som en bitter småbarnsmorsa med påsar under ögonen (vilket jag kanske är också). Så jag struntar i det och går och lägger mig istället. Lillen sover - bäst att passa på att göra detsamma. Man vet aldrig när han bestämmer att det är morgon.

Natti natti.

Tre bilder i luciatider

En lussekatt, en stjärngossestrut på tunnelbanan och så några fina 80-plussare som anordnar luciatåg på sitt äldreboende. Tre bilder i luciatider.

Tanten och den goda gärningen

- Behöver du hjälp?
- Ja jag står här och väntar på att det ska komma en ängel och hjälpa mig.

Det tog kanske fem minuter (ingenting med andra ord) för mig och Pettson att hjälpa henne hem längs den snömoddiga gatan. Vad glad hon blev! Hon stod bokstavligt talat fast vid en trottoarkant och kunde inte ta sig vidare på grund av all snö. Svor gjorde hon också, arg på snöröjarna som aldrig tycks komma till den här sidan stan.

- Du är väl inte religiös?
- Jo, men det gör inget.
- Tack för hjälpen! Köp en ros till din fru, sa hon innan hon öppnade porten hem till sig.

Världens sötaste morgonrufs

Det är svårt att låta bli den här lilla godingen när han har den här söta frissan på morgonen. Eller... Det är i och för sig alltid svårt att låta bli honom!

Ännu ett radiotips

Känner att det är lika bra att slänga fram ett radiotips till. Idag började nämligen Musikhjälpen som samlar in pengar så att barnen i slummen ska få rent vatten. Så bra! Önska en låt och skänk pengar. Även detta program sänds dygnet runt, så det är bara att zappa mellan det och Radio Bjällerklang - när du vill på dagen eller natten!

Julradio på webben

P4 Bjällerklang och P2 Klassisk jul sänder julmusik dygnet runt via webben. Måste upprepa; dygnet runt. Jag lyssnar som en dåre här hemma. HÄR är en länk till Sveriges radio.

Christmas-animals

Tänkte passa på att visa er ännu en bild på temat "jul och djur". Dessa små ren-hästar fick jag span på härom dan. Man tager vad man haver om det inte finns nån äkta Rudolf att tillgå så att säga.

Nåt till katten

Ber om ursäkt för att det har varit lite tyst här men det har en naturlig förklaring. Den tänker jag dock inte gå in på, eftersom jag ogillar att läsa om sjukdomar och elände på bloggar. Så då ska ni också få slippa det.

Tänkte istället visa er den här trevliga adventskalendern. Japp, den är till för katter. Believe it or not.

Glad advent!

Vink vink!

Tio månader gammal och det roligaste just nu är att vinka. Han vinkar på det mesta. Även sånt som inte vinkar tillbaks, typ katten, lampan och teven.

Minns att jag skrev ett inlägg när han fyllde fem månader. Det känns som om det bara var några veckor sedan och nu är han redan dubbelt så gammal som då! Jag hinner inte med... (Låter som en gammal tant när jag skriver så men det är precis så jag känner).

Lilly med spikes?

Utan att ha läst mitt förra blogginlägg sa Pettson följande vid frukostbordet i morse:

- Du skulle kunna ha typ spikes, det är så mycket hår som sticker upp från ditt huvud.

Ännu en minifrisyr att lägga till listan.

Minifrisyrer

Nu när mitt hår har börjat växa ut igen efter amnings-tappet har jag inte bara fått en praktisk minilugg. Nej då. Jag har även fått en minituppkam och två fina minipolisonger. Syns bäst på nytvättat hår. Finns bara ett ord för detta; fancy!

Fixet har officiellt börjat!

Nedräkningsljus från Liljeholmen (finns inga alternativ, bloggade om det förra året) och två hyacinter. December - välkommen hem till oss!

Gråtfesten fortsätter

Jaha. Då har vi suttit och snyftat framför Bonde söker fru, Pettson och jag. Bengt alltså. Vilken härlig man.

Trafiken och den biten

Har befunnit mig rätt mycket ute på vägarna i helgen och det har fått mig att fundera lite över det här med hur vi kommunicerar med varandra i trafiken. Frågan är om det finns nåt finare än när lastbilar blinkar som tack när de har kört om varandra, eller busschaufförer som alltid sträcker upp en hand till hälsning när de möter en annan buss? Eller varför inte klassikern när någon håller upp fingrarna vid ratten för att varna för älg eller annat vilt? Så fint. Men det förstås. Det allra bästa är när det kommer blåljus inne i stan eller i en kö. Ambulansen/polisen/brandbilen kör där, märkbart stressad med sirenerna på, redo att rycka ut på räddningsuppdrag och alla bilar bara åker undan för att släppa fram den utan problem. Är det inte rörande så säg?

Växtvärk

Kunde inte sova igår. Hade sån otrolig växtvärk i höger ben.

- Peeeeettsoooon... Jag kan inte sooooooova! Jag har växtvärk i benet...
- Växtvärk?
- Ja...
- Du menar det man hade när man var liten?
- Ja...
- Det är omöjligt. Du har nog bara fått lite träningsvärk efter massagen du var på härom dan.

Kan det vara möjligt att det är så längesen jag tränade att jag har glömt hur det känns att ha träningsvärk? Att det kanske till och med är så längesen att jag blandar ihop känslan med växtvärk (som jag med all säkerhet inte har känt sedan jag var barn)? Troligen är det så.

Härligt ändå att jag inte behövde träna för att få känna lite på värken.

Idrott förstör min tv-kväll

Inte nog med att det var fotbollsgala i måndags. Ikväll är det tydligen nån slags match som gör att Bonde söker fru utgår! Vad är det här? Inget kan väl vara viktigare än ett gäng kärleksfulla bönder och deras potentiella fruar?

Tvåtimmarsfirande

Pettson hade vändpass i helgen och således fanns inte så mycket tid till att fira Fars dag igår. Närmare bestämt två timmar hade vi på oss. Bättre än inget dock! Så jag fixade brunch, paket och cupcakes till honom. Att ha Mors- och Fars dag är för sjutton som att få en extra födelsedag!

Sweet

Det här skulle kunna vara vilken mamma som helst. En mamma med en underbar retrovagn som är på väg upp för en rulltrappa i Stockholm city.

Men det här är ingen mamma. Det är en liten flicka på sju år som kör runt på sin docka Isabelle.

Höll på att smälla av när jag såg henne. Där gick hon med sin fina fina dockvagn mitt bland allt folk nere på tunnelbaneperrongen. Isabelle låg och sov och flickan hade hängt för en sjal så att hon inte skulle bli störd av för mycket ljud eller ljus.

Det här är bland det sötaste jag har sett på länge.

Alternativt godis

Om man har glömt att köpa lösgodis får man fredagsmysa med det som finns i frys och skafferi. Behöver inte alltid vara sämre.

Spana in mina mysbyxor. Purpurfärgade i plysch. Pettson kallar dem för mina Maria Montazami-byxor. Förstår inte varför.

Trevlig helg!

Cupcake-effekten

Ni vet innan, när jag skrev mycket om cupcakes, hände det att snälla personer jag känner gav mig cupcakesaker. Magneter, läppglans, bakformar, you name it.

Nu verkar min fascination över leopardmönster bidra till samma sak. Som en slags cupcake-effekt. Spana in de här ursnygga tightsen jag fick på posten av syrran igår. Det är till och med leopardhuvuden på dem. Grr...

Hur gammal är hon?

Den frågan fick min son igår. Kan det vara frisyren? Eller ögonfransarna? Kanske tröjan han hade på sig? Anar att det var den. Prickigt och kaniner anses tydligen inte särskilt manligt. Konstigt tycker jag! Han som är så fin i den.

Utan kö till signeringen

Nånting som jag tycker är extremt sorgligt att se, är en författare som sitter alldeles ensam vid ett litet bord i nån bokaffär för att signera böcker. Full av förväntan sitter han där med spänning och väntar på att beundrarna ska dyka upp. Böckerna ligger redo i höga travar, pennorna är provskrivna och autografen som han har övat in sitter som en smäck. Men ingen dyker upp. Klockan tickar, kunder kommer men ingen, ingen vill ha en signatur av just honom.

Exakt detta bevittnade jag för ett par dagar sedan i vårt köpcentrum. Och jag har ingen aning om vem författaren var. Men en sak är säker; jag tyckte extremt synd om honom.

Den förlorade toffeln

Lillen har fått låna ett par fårskinnstofflor av sina kusiner. Dessa är mycket praktiska att ha utomhus nu på hösten så att han slipper frysa om de små tårna. Pettson och jag blev därför mycket olyckliga när vi för några veckor sedan upptäckte att den ena toffeln var borta. Vi letade och letade men inte ett spår fanns av den lilla toffeln. Sorgligt, jag vet.

Men så en dag gick jag till höger istället för vänster på vår gata när jag skulle ut på sövarrunda med lillen. Brukar normalt sätt inte göra det så ofta och anledningen till att jag gjorde det nu var att jag skulle kolla så att vi inte hade parkerat bilen på fel sida vägen (datumparkeringen för snöröjning och sånt har precis införts igen efter sommaren). Hur som helst. Det var alltså rena slumpen att jag gick där längs gatan och spatserade.

Helt plötsligt får jag se hur något hänger och dinglar i en buske lite längre fram. "Men kan det va... Är det möjligt? Va! Nä men det är ju fantastiskt..." Ja sannerligen. Var det inte den försvunna toffeln, så säg. Någon vänlig själ hade alltså hängt upp den där på grenen för att ägarna (vi) lättare skulle få syn på den.

Jag blev så lycklig. Tänk. Efter flera veckor på vift kunde vi välkomna den till vårt hem igen. Något blöt och tuffsig men ändå samma gamla toffel. Tack Sverige.

En helt vanlig fredag

Idag stekte jag amerikanska pannkakor naken medan lillen rullade runt på golvet och lekte med ett grytlock. Välkomna till vår familj en helt vanlig fredag.

Förbjudet kaffe

Pettson höll på att få stora dåndimpen när han såg vilket kaffe jag hade köpt. Spelar väl inte så stor roll vilket märke man har tycker jag, så länge det inte är typ Euroshopper eller Ica Basic (don't try these at home gott folk). Och när det ändå var nåt sånt där tatvåförettbilligarepris-pris på det, köpte jag såklart två.

- Uhhhh... Jag tycker att det är så jobbigt, sa Pettson när han stod och mätte upp pulver i vår bryggare.
- Äsch, sa jag. Nu är du fjantig. Det är faktiskt gott kaffe.
- Men vet du inte att en del av pengarna du har betalat för det här går direkt till Färjestad?

Jag säger då det. Hockeynörd är bara förnamnet.

Ordningen återställd

Så där ja! Nytt duschdraperi på plats. Letade som en tok efter ett genomskinligt sådant (känns lätt lite klaustrofobiskt i vår dusch annars) och det gjorde absolut ingenting att det enda jag hittade pryddes av flamingos.

Bye bye utsuddade hundar - hello pink flamingos!

05:45

Ni vet den där goa känslan när det slår om till vintertid "ahhh, kan ligga kvar i sängen en hel timme till..."

Bebisar förstår inte den.

#leopard

Hörde en modeexpert (käck titel) som sa att djurmönstrat aldrig kan bli fel. Aldrig. Förstår ni? Vilken underbar lycka för mig.

Kunglig förlovning!

Jag har sett på Facebook att det är många som "rasar" över förlovningsfilmen och som tycker att det är urlöjligt med Maddes nya ring. Men jag gläder mig! Och börjar istället tänka bröllop, bröllop och bröllop. Åhh vad kul!

Första fräset

Nu har det hänt - Viktor har fräst åt lillen för första gången. Måste säga att det tog längre tid än vad jag hade väntat mig. Viktor är trots allt en barnhatande katt. Fast det är väl i och för sig inte förrän nu lillen är mer utav ett barn än en bebis som bara ligger på en filt och snusar. Han kan dra honom i svansen, slå honom på nosen och sånt där. Och vem fräser inte av såna saker?

Oförstådd radio

Jag har tidigare berättat att jag tycker det är avkopplande att lyssna på finsk radio. Att inte förstå nånting men ändå ha en trevlig röst i närheten tilltalar mig. Nu i eftermiddag har jag insett att sportradio funkar på samma sätt för mig. En trevlig röst som pratar men jag förstår ingenting.

Mammas pojke

När jag låter lillen leka lite med fjärrkontrollen och han sätter på Dagboken (en av mina absoluta favoritfilmer) då känns det bra i mammahjärtat!

Bitar - nej tack

Så fort lillen ska äta nåt med lite större bitar i, blir det onda ögat till mamma och pappa. Det verkar som om han tycker att det är minst sagt oätligt.

Kan väl säga så mycket som så här; jag klandrar honom inte. Själv silade jag min fruktyoghurt till jag var 25 typ. Bitar är slemmigt och onödigt.

En rosa månad

Glöm för allt i världen inte att köpa rosa bandet! Oktober är verkligen en rosa månad med flera produkter i var och varannan affär som säljs till förmån för forskning om bröstcancer. Så bra tycker jag! Har pimpat både min jacka och lillens vagn.

Dum idé

Tyckte att vårt duschdraperi såg lite sunkigt ut nere vid kanten. Istället för att köpa ett nytt, bestämde jag mig för att köra det i tvättmaskinen. Det kan väl inte vara nån fara med varmt vatten på ett duschdraperi? Vi sprutar ju varmvatten på det så gott som dagligen. Visserligen har jag bara tvättat lite mer tygiga draperier i maskinen tidigare, men det måste väl funka med såna här plastiga varianter också? Perfekt!

Nej. Det var inte så perfekt. De en gång så färgglada och fina hundarna på vårt draperi är numera ett minne blott.

Att lägga på minnet; tvätta inte duschdraperier i tvättmaskinen igen. I alla fall inte om du vill behålla trycket på dem.

Trevlig måndag på er!

Vet att jag har skrivit om detta innan men det tål att upprepas. När man lever med en person som jobbar treskift får man ett annorlunda liv på flera vis. Något som påverkas mycket är det här med veckodagar. Idag har vi måndag. Eller kanske tisdag beroende på hur man ser det. En andra-måndag kan vi kalla det.

Men trots att vi har andra-måndag, har de flesta familjer fredag idag. Och fredagar innebär fredagsmys. Så ikväll blir det tacos och lösgodis. Fastän det är måndag. På en fredag. Eller kanske tisdag?

Namnen på dagarna är helt upp å ner och fram å tillbaka för oss som lever treskiftslivet. Men det går inte att ta miste på att det osar tacos i trapphuset idag minsann.

Egentid

Att promenera utan barnvagn känns ungefär som att gå med rumpan bar. Tomt på nåt sätt.

I väntans tider

Igår träffade jag två av lillens bebiskompisar. Eller nästan... Jag såg två stora magar där det ligger bebisar i. Och i förrgår flirtade han med sin söta kompis Anna som han nästan är jämngammal med. Mycket bebissnack! Är verkligen mitt inne i den svängen nu.

Blir mer och mer fascinerad över att det bara funkar det där med bebisar. Att nånting kan ligga och jäsa inne i ens mage i några månader, för att sedan komma ut och vara en helt klar person! Mycket märkligt...

Vår bebis är ganska stor tycker jag. Ändå har han legat längre i min mage än vad han har varit ute i verkligheten. Fast det känns som om han trivs och har anpassat sig rätt väl till utelivet som tur är.

Lycka till E&S och C&M!

Jag får aldrig nog... #leopard

Mössjakt

Att hitta en enfärgad mössa i barnstorlek som varken har öron eller Spindelmannen-tryck är ungefär som att leta efter en nål i en höstack. Väldigt svårt. Nedan ser ni några varianter. Blev ingen av dem kan jag avslöja.

Dags att säga tack!

Tror inte att jag har skrivit så mycket om detta, men vi hade det så himla bra på BB när lillen var nyfödd! Nu, så här åtta månader senare, är det hög tid att skicka tackkort. Inte bara till BB-personalen, utan även till dem på förlossningen samt barnmorskan vi gick till på MVC.

Jag får fortfarande tårar i ögonen när jag tänker på vissa händelser på BB och den otroliga omsorgen vi fick där. Ni som bor i Stockholm och väntar barn - välj SÖS när det är dags att föda! Så bra personal att det inte är klokt. Och det ska de snart få veta att vi tycker!

Rätt personer på rätt plats är det bästa som finns. Älskar att möta sådana människor. Som idag. När vi kom till slutstationen med bussen önskade chauffören alla resenärer en fortsatt trevlig dag. Världens enklaste för honom att säga och ytterst trevligt för oss. Helt klart rätt man på rätt plats.

Så är det med den saken.

Kuddar så det räcker

Efter att ha räknat antalet huvudkuddar i vår säng, ställer jag mig frågan; vad är ett lagom antal kuddar för två personer i en dubbelsäng? Vi har alltså sju stycken. Sju. Tre och en halv var. Men bara varsitt huvud.

Bara en liten fundering så här på tisdagseftermiddagen...

Onda ögat och åkpåsepremiär

Lyckas på nåt sätt nästan alltid få ögoninflammation när jag är förkyld.

Tittar på er med onda ögat!

Nu är det förresten höst på riktigt, om ni inte har märkt det. Premiär för den extra varma åkpåsen blev det idag. Vill också bli runtskjutsad i en vagn liggandes i en varm sovsäck... Så himla mysigt ser det ut.

Dags för ännu ett klipp?

Jag vet att det har varit mycket snack om hår här den senaste tiden, men det känns liksom aktuellt på nåt vis.

Vad tycker ni? Är det inte dags att klippa av lillens korv (det långa håret mitt uppe på huvudet som han har haft sen födseln) när det ser ut så här varje morgon? Som en enda stor dreadlock.

Gråtfest framför teven

Det sägs att amningshormoner är dubbelt så starka som graviditetshormoner. Frågan är ändå om det nånsin är okej att störtlipa till "Trinny och Susannah stylar om Sverige"?

Bebisrelaterad lycka!

Ni som är ointresserade av bebissnack och gulli-gull-grejer och endast surfar in på den här bloggen tack vare allt det andra extremt spännande innehållet jag producerar, kan sluta läsa nu.

För här kommer ett typiskt mamma-bloggsinlägg:

Inatt sov vår lille pojk från åtta på kvällen till åtta på morgonen utan att äta eller vakna en endaste gång! Och trots att jag hade stenhårda tuttar i Dolly Parton-size i morse, var det så värt det. Tänk... En hel natt. En HEEEL natt. Det går nästan inte att greppa. Sann bebisrelaterad lycka är vad det är.

Morgonradio

Förr om åren (läs; när vi inte hade lillen) gick jag sällan upp innan Melodikrysset var slut. Det sänds på lördagar mellan tio och elva. Hade jag tur kunde jag möjligtvis höra snabbgenomgången på slutet. Om man säger så här... Det är nya tider nu. Missar jag Ring så spelar vi numera, är det något som är galet. Och det börjar redan vid åtta.

Jag som aldrig har varit känd för att älska morgnar, har nu blivit en sån där som går upp i ottan vare sig det är lördag eller inte. Nattugglan har förvandlats till morgonräv. Och en sån missar minsann ingen morgonradio.

Pippi på leopard

Handdukar, kuddar och strumpbyxor till mig. Tights, dregellappar och pyjamasar till lillen. Det är bara några av alla de saker i vårt hem som är leopardmönstrade. Jag gillar det! När vi var inne på Lindex för ett tag sedan fick lillen prova en mössa som jag var mycket sugen på att köpa. Leopard givetvis. Kände dock att den kanske var i tjejigaste laget och jag fick därför lägga band på mig. Det kan så lätt bli för mycket av det goda menar jag.

Men så fick jag syn på ett urcoolt påslakanset lagom till spjälsängen. Leopard givetvis. Och det kunde jag faktiskt inte motstå. För vem skulle inte vilja sussa i ett sånt?

Ja jag har en mammapage

Nu vet jag precis vad ni tänker... "Så typiskt. Bara för att hon har fått barn klipper hon av sig håret." Och så tänker väl jag också egentligen. Men faktum är att jag har fått en helt annan syn på nyblivna mammor med kort hår. Förståelsen är total. Det har liksom inget att göra med mognad eller att man vill se äldre ut. Det finns heller ingen regel som säger att mammor måste gå till frisören så fort barnet är ute. Nej. Bebisar som drar en i håret i kombination med amnings-tappet och miniluggar = hej jag vill klippa mig. Och ja, jag är nöjd.

Före och efter kan ni skåda här:

Nu är det klippt!

Spontan-blommor

I fredags kom Pettson hem med rosor till mig utan nån särskild anledning. Mest för att han ville göra mig glad tror jag. Spontan-blommor är de bästa blommorna! När man har räknat med nåt som minst, blir man som mest glad helt enkelt.

Miniluggen

Att jag har blivit långhårig är inte det enda som har hänt med mitt hår på sistone. Jag har även fått en ny lugg. En så kallad minilugg. Hur kan det komma sig, kanske ni undrar? Jo det ska jag tala om för er att det är nämligen så att jag har tappat ungefär hälften av mitt hår på tre månader. Inte särskilt kul men så blev det efter all amning. Inget att göra åt. Nu håller det tappade håret på att växa ut igen, därav miniluggen.

Jag har alltså ett långt, hälftensåtjocktsomvanligt-hår med en växande minilugg på bägge sidor. Är det inte fint så säg!

Lillys egna dag!

Idag har tydligen Lilly namnsdag, så hipp hipp hurra och grattis till mig! För visst måste man få fira sina smeknamn också?

Och helt plötsligt var man långhårig

Har av flera naturliga anledningar gått med uppsatt hår varenda dag i sisådär sju månader. Testade att köra med utsläppt i lördags och vad upptäcker jag? Håret har blivit långt! Från nån slags axellång jag-vill-men-vågar-inte-riktigt-klippa-page-page, till en nedanför-axlarna-frisyr.

Nu återstår bara den stora frågan: vad göra med amningstunt, flygigt och typiskt nordiskt hår som inte har fått nån kärlek på över ett halvår? Saxar och färg känns som givna svar. Återkommer.

Köks-kladd

Om det väl börjar gå snett är det lätt att det fortsätter så. Som igår. Först spillde jag ut en halv barnmatsburk över Kitchen aiden. Några minuter senare hamnade en deciliter mjölk bredvid bunken istället för i. Amningshjärnan fortsätter styra över min kropp.

Blev så trött på eländet att jag bara lät det vara. Pettson var snäll nog att ta hand om kletet när han kom hem från jobbet.

Orka torka liksom.

Är det höst nu?

Det känns som om var och varannan blogg handlar om stickade koftor, tedrickande och värmeljus. Höst med andra ord. Jag har i och för sig för mig att augusti räknas som en av sommarmånaderna men vad vet jag. Säkert är i alla fall att det regnar mycket. Hade en efterlängtad date med fina vänner härom dan. Vi gick till lekparken (nya livet ni vet) och helt plötsligt från ingenstans kom det största regnmolnet jag nånsin sett. Typ. Tur att vi hade ett litet parasoll på vagnen som Elin kunde ta.