Det har hänt! Det jag har fasat för ända sedan Viktor började gömma sig bland våra täcken! Jag har nästan krossat min egen katt! Igår när jag satte mig på sängen, kände jag hur något rörde på sig under mig. Det var naturligtvis Viktor som hade hoppat in och lagt sig mellan själva pålakanet och täcket, helt ooomöjlig att se utifrån. Fick fruktansvärt dåligt samvete. Kan inte ha varit skönt att få en hel människa över sig. En gravid sådan till på köpet. Extra mycket lördagsgodis till honom imorgon helt enkelt.
1 kommentar:
Alla som känner dig ,vet att du är den bästa kattmamma man kan tänka sig....så mycket kärlek hela tiden...ett litet misstag betyder absolut ingenting annat!
Viktor har glömt det för länge sen.
Skicka en kommentar