Okej, vi börjar med den första ormen. Jag och Pettson firade vår bröllopsdag genom att bland annat åka till Kolmårdens djurpark. Man kan väl säga att det var en ganska så lyckad överraskning med tanke på min mans massiva djurintresse. Hur som helst fanns det några ormar där som man kunde kolla på om man ville. Tror ni att jag ville det? Självklart inte. Men Pettson kikade såklart.
Allt var frid och fröjd och jag gick runt i godan ro eftersom jag trodde att parken var i övrigt ormfri. När vi står och tittar på aporna, gorillorna om jag inte minns fel, ser jag helt plötsligt hur en ORM simmar omkring i den lilla vallgraven som omger apornas ö. En alldeles livs levande, fri orm. Sort oklar. Men det skulle inte förvåna mig om det var en liten ond huggorm som tänkte ringla fram och bita mig i tån (vilket för övrigt en minigris tidigare hade gjort).
Trots chocken höll jag mig hyfsat lugn och kunde fortsätta att titta på resten av djuren i parken. Men jag var ständigt på vakt. Kolmården kändes helt plötsligt som ett lite mer hotfullt ställe.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar