Så det kan gå!

Om jag för tio år sedan hade gissat var jag skulle bo nu, hade jag utan tvekan sagt Göteborg. Det har aldrig funnits några andra alternativ egentligen. Göteborg var min stad, mysig, lagom stor och bra avstånd till Småland.

Hade någon sagt att jag skulle bo i Stockholm hade jag skrattat högt och länge. Nej tack! Dit skulle jag aaaaaaaaaaaaldrig få för mig att flytta.

Men så fick jag ett ryck och vips satt jag i ett litet internatrum i Bromma på hösten för snart sex år sedan. Fortfarande i tron att Stockholmslivet bara var en fas som skulle ta slut samtidigt som skolan.

Råkade träffa en karl, komma in på en annan skola och nu sitter man där med bostadsrätt och två katter i en söderförort.

Just nu känns Göteborg väldigt långt borta, men hey, ingen vet vad som händer på tio år!