Julgodis och lite stress

Det årliga julbaket gick av stapeln i söndags hemma hos oss. Rocky road special, marsipan de luxe, knäck gånger två och en lakritsfudge finns numera i vår kyl. Jag och Pettson var ansvariga för lakritsfudgen och jag måste säga (om jag får skryta lite) att konsistensen blev helt perfekt! Googlade efter ett recept, så om ni är nyfikna på att göra egen, kan ni bara leta lite på internet.

Älskar jul. Älskar denna tiden innan. Älskar myset. Älskar dofterna. Älskar förväntningarna. Älskar godiset. Älskar tomten.

Men jag känner mig lite stressad. Som vanligt. Inte så mycket för grejerna som ska göras utan mer för att det bara är en vecka kvar och jag tycker inte att jag har hunnit njuta tillräckligt ännu. Förstår ni vad jag menar? Man går ju så länge och vet att julen ska komma (ingen surprise direkt) men sen när den väl är här hinner man liksom inte med.

Och nu har lillen blivit sjuk också vilket innebär att vi måste hålla oss inne och inte kan gå på stan och shoppa julisar (gulp, har inte köpt en enda än).

Men jag måste bara säga en sak till innan jag avslutar detta, något spretiga, inlägg. Vi var på lillens förskola och tittade på deras luciatåg i fredags och my god vad söta de var! Lillen sjöng inte ett enda ord trots att vi har övat på diverse tipp tapp-låtar varenda dag de senaste veckorna. Men det gjorde inget, för han var så himla fin i mitt gamla lucialinne och en mjuk stjärngossestrut i tyg som böjt sig. Och när han sprang runt med sin stjärna och sitt ljus såg man stoltheten i hans ögon. Tänk att vi har en egen stjärngosse! En egen!

Ville bara säga det.