Tradition är tradition, kosta vad det kosta vill

Gustav Adolf-dagen igår. Då äter vi alltid varsin bakelse, det är sen gammalt. De ser väldigt olika ut de där bakelserna, beroende på var man köper dem. Men vi har vårt favoritställe i stan. Ett sånt där riktigt gammalt hederligt konditori som man kan lita på i vått och torrt.

Gott! Men billigt, det är det inte. 45 kronor skulle de ha. Jag må vara smålänning i själ och hjärta, men 45 spänn för ett bakverk tror jag till och med att en stockholmare tycker är lite väl mycket.

Inte för att priset har någon betydelse i och för sig. Traditioner är till för att hållas, kosta vad det kosta vill.