Van vid kylan?

Nu har det varit kallt så länge att jag känner mig ganska van vid kylan. När jag och lillen gick ut tidigare, var det tio minus. Okej, det får bli termobyxor, tänkte jag. Men när jag väl började promenera, kände jag mig typ svettig. Termo kändes helt plötsligt som ett ytterst överdrivet val av värmegrad på byxor. Tio minus, vad är det liksom? Inget.

Vi gick till återvinningen för att slänga glas och plast och sånt. Blir en himla massa små glasburkar nu för tiden, undrar vad det beror på? Hur som helst. Jag tog av mig vantarna för att lättare kunna sortera. Inga problem. Men uuuuuuhhhhhhhh! Galet kallt efter en stund! Och min tumme. Min stackars lilla tumme. Den kändes stel som en pinne och vete katten om inte biten jag skar av gick upp lite i sin läkning liksom. Märkligt.

PS. Idag duschade jag INNAN Pettson åkte till jobbet. Bara så ni vet. DS.