Kökspyssel

Blir nästan lite tjatigt med allt pyssel jag håller på med för jämnan. Jag har precis avslutat en period av intensivt arbete med bakverk och mössor (samtliga gjorda av tyg) och hade väl tänkt ta en liten pyssel-paus kanske. Men det går inte att sluta. Omöjligt. Så fort jag är klar med något, är jag redan halvvägs in i ett nytt projekt. Och det är väl egentligen mest härligt.

Önskar dock att jag hade ett rum där jag kunde måla, sy och greja helt obehindrat och slapp städa undan efter mig så fort det var dags för nästa måltid (sitter numera oftast vid köksbordet bland brödsmulor och intorkat äppelmos). Men men. I näst-näst-nästa boende... Då kanske vi har råd med ett extra rum endast till för mig och mitt pyssel.

Nåt slags rekord i dåligt bloggande?

Förra månaden skrev jag visst bara ett enda blogginlägg. Minns när jag började blogga att jag lovade mig själv att jag skulle skriva minst ett om dagen. Wops. 

Kanske får sätta ett nytt mål - minst ett inlägg i månaden. Tolv på ett år, det borde jag väl klara av?

Det är inte det att jag inte har tid att blogga. Jag har ganska mycket tid faktiskt. Men det finns ju så mycket annat kul att göra med den. Just nu lägger jag till exempel ganska mycket tid på att fräscha upp en gammal kökssoffa som luktar stall. Slipa pinnsoffa kan man ju göra i all oändlighet liksom.

Sen syr jag. Såklart. Det har ju råkat bli en ganska stor del av mitt liv på sistone. Och jag får aldrig nog.

A som i Anna och V som i Vilhelm

Två tröjor till är klara och levererade till sina ägare. Nu vet jag hur man syr sådana.

Dags för fler, nya projekt (men först - några fler luvtröjor...)!

M som i Moa

Luvtröja nummer två är klar och ska strax skickas till dess tänkta ägare, kusin Moa (därav M:et). Den blev bra fast jag hade ett fasligt strul med mormors gamla symaskin den här gången. Hon ville inte alls samarbeta med tvillingnålen, så det blev ett fasligt sprättande till höger och vänster. Men om Moa är nöjd, är jag nöjd.

Den är klar!

Höll på till tolvsnåret igår för att få den färdig. Sprättade luvan två gånger. Inte så kul med overlock-söm, men först råkade den bli bak och fram och sen blev inte sömmen bra så det fanns inte så mycket att välja på.

Det var så himla himla roligt att sy den här och jag skulle gärna fortsätta att sy dagarna i ända. Men så kan jag väl inte hålla på? Måste nog lämna tillbaka symaskinen imorgon. Annars vet jag inte var det här kommer att sluta.

Luvtröjs-projektet

Nu är jag igång igen. Tanken är att det ska bli en luvtröja till lillen i ett härligt moln-tyg. Får se om jag ror det i hamn. Höll på ända tills jag mådde illa av trötthet igår. Då vet man att det är dags att lägga av och gå och lägga sig på sofflocket en stund. Annars är risken för sneda sömmar extremt stor.