Det där med blå mjölk

Just nu har vi av någon outgrundlig anledning blå mjölk (LÄTTMJÖLK!?) hemma. Blå mjölk kan vara något utav det vidrigaste som finns i dryckesväg. Åtminstone om man som jag är van vid den feta, röda mjölken. Jag hade hellre köpt grädde och hällt i mig än den där lättmjölkstjofräsen, det lovar jag dig.

Den är liksom som vitt vatten! Så utspädd att den är på gränsen till genomskinlig, nästan som spökvatten (=när man häller upp vatten i ett glas som tidigare innehållit mjölk).

Vet egentligen inte vad jag vill säga med det här. Kände bara att jag var tvungen att få utlopp för min ilska jag känner varje gång jag öppnar kylen numera. Blå mjölk liksom? Vilket himla hån.

Den som spar han har

Konversation med lillen tidigare idag:

- Vet du vad det är för dag idag?
- Nää...
- Lördag.
- Jaaaaaa! Då får jag äta lördagsgodis!
- Precis. Ska vi åka till affären och köpa det sen då?
- Nä, det behövs inte. Jag har sparat godis från förra lördagen.

Är han inte min pajk så säg.

Drömmar om sött

Kakor, kakor, kakor. Ungefär så ser mina tankar och fantasier ut just nu. Ett tips till er med förbud mot sötsaker; titta inte på "Mitt kök - bakar" med Birgitta Rasmusson (skapare av bokklassikern Sju sorters kakor). Eller förresten, titta inte på teve överhuvudtaget. Risken att du ramlar över ett bak- eller matlagningsprogram där det tillverkas godsaker är nämligen alldeles för stor. Och då är det kört. Då blir det liksom bara kakor kakor kakor som snurrar i skallen på dig. Självupplevt i afton.

Jag som trodde att jag hade passerat någon slags magisk gräns nu när det har gått typ tre veckor sedan vi klippte banden till allt vad sötsaker heter. Tydligen inte.

Världens bästa pepparkaksdeg

I brist på annat matnyttigt i den här bloggen tänkte jag härmed publicera det allra bästa receptet på pepparkaksdeg. Den här degen får alldeles perfekt konsistens, det är inte svårt att få upp kakorna på plåten och de smakar alldeles ljuvligt. Receptet har jag fått av mammi. Håll till godo!

Lättkavlade pepparkakor

1 1/2 dl sirap
3 dl socker
200 g smör
1 1/2 dl grädde

Detta värms i en gryta under omrörning tills allt har smält.

Tillsätt 2 1/2 msk pepparkakskryddor.

Rör ihop 11 dl vetemjöl och 1 msk bikarbonat och tillsätt till degen.

Kavla och baka ut! 200 grader i 4-6 minuter beroende på kakornas storlek.

PS. Spara gärna lite av mjölet och tillsätt vid behov när degen kavlas ut. DS.

Kakslottet

Om ni har möjlighet att nån gång göra ett besök på Taxinge slott skulle jag verkligen vilja rekommendera det! En större tårt- och kakbuffé har sällan skådats. Helt enkelt ett himmelrike för fikaälskande själar.

Cammen och jag åkte dit i lördags för att fira vår tjugoåriga vänskap (som vi efter en stunds funderande kom fram till bara hade varat i 19 år, men vem räknar egentligen?). Vi inledde med en lättare lunch eftersom vi var rädda att bli lite för sockerhöga om vi skulle börja sluka kakor direkt. Därefter tog vi en tur till lekparken med lillen, kollade på söta djur och spanade på en massa tv-folk. Hela Sverige bakar spelas in på Taxinge slott, men vi listade ut att denna gång var det Ensam mamma söker-gänget som var på plats med en massa dejtingsugna karlar.

Hur som helst kände vi efter ett tag att det fanns plats för sötsaker i våra magar och vi begav oss upp till slottet igen. Det var extremt svårt att välja vad vi skulle ha men till slut föll vi bland annat för päronminttårta, godiskaka och Saccer-tårta. 

Vi trotsade duggregnet och satte oss ute i trädgården med våra godsaker och njöt. Vi njöt så pass mycket att båda blev helt stumma (ni som känner oss vet att det inte hör till vanligheterna att det är tyst i många sekunder när Cammen och jag befinner oss på samma ställe). Det var helt enkelt så gott. Så himla himla gott.

Fettisdagen

Det vore otänkbart att inte äta semlor en sån här dag. I så fall skulle det kännas mer än tomt.

Bakade årets tredje sats med semlebullar igår och lillen (som var den enda som smakade) gav dem bra betyg. Det vill säga; han åt upp hela.

Längtar längtar längtar till Pettson kommer hem från jobbet så vi kan dricka kaffe och njuta så till den milda grad av varsin välfylld semla.

Kroppkakor

Läskigt namn men god maträtt! Har inte ätit det sen jag var liten och minns att jag tyckte de var riktigt slajmiga och att köttet var fläskigt och obehagligt.

Men hemmagjorda kroppkakor som man kan krydda själv och bestämma tjocklek på slajmet på, det är fint det! Med lite smält smör...

Otippad men härlig middag ikväll!

Julgodis och lite stress

Det årliga julbaket gick av stapeln i söndags hemma hos oss. Rocky road special, marsipan de luxe, knäck gånger två och en lakritsfudge finns numera i vår kyl. Jag och Pettson var ansvariga för lakritsfudgen och jag måste säga (om jag får skryta lite) att konsistensen blev helt perfekt! Googlade efter ett recept, så om ni är nyfikna på att göra egen, kan ni bara leta lite på internet.

Älskar jul. Älskar denna tiden innan. Älskar myset. Älskar dofterna. Älskar förväntningarna. Älskar godiset. Älskar tomten.

Men jag känner mig lite stressad. Som vanligt. Inte så mycket för grejerna som ska göras utan mer för att det bara är en vecka kvar och jag tycker inte att jag har hunnit njuta tillräckligt ännu. Förstår ni vad jag menar? Man går ju så länge och vet att julen ska komma (ingen surprise direkt) men sen när den väl är här hinner man liksom inte med.

Och nu har lillen blivit sjuk också vilket innebär att vi måste hålla oss inne och inte kan gå på stan och shoppa julisar (gulp, har inte köpt en enda än).

Men jag måste bara säga en sak till innan jag avslutar detta, något spretiga, inlägg. Vi var på lillens förskola och tittade på deras luciatåg i fredags och my god vad söta de var! Lillen sjöng inte ett enda ord trots att vi har övat på diverse tipp tapp-låtar varenda dag de senaste veckorna. Men det gjorde inget, för han var så himla fin i mitt gamla lucialinne och en mjuk stjärngossestrut i tyg som böjt sig. Och när han sprang runt med sin stjärna och sitt ljus såg man stoltheten i hans ögon. Tänk att vi har en egen stjärngosse! En egen!

Ville bara säga det.

Ostkakans lov

Var ute och åt födelsedagsmiddag med Pettson i helgen (tack darling) och till efterrätt beställde vi ostkaka. Något jag hade varit sugen på en längre tid. "Kan inte va lätt att servera ostkaka till två smålänningar", sa Pettson och det har han banne mig rätt i.

Hur mycket ostkaka har man som smålänning inte ätit i sina dar? Varenda himla kalas - då ska den ätas. Har någon fyllt år - då ska den ätas. Har någon dött - då ska den ätas. Och då är jag ändå född på 80-talet. Det var ännu värre förr. Min pappa till exempel, uppvuxen i djupaste smålandsskogen, måste i princip ha fått ostkaka direkt i bröstmjölken.

Så kanske är det inte så konstigt att man är lite utav en expert när det kommer till denna delikata efterrätt.

Jag har faktiskt lärt mig att uppskatta den mer på äldre dar, vilket jag sörjer lite. När jag var liten och gick på något av de där hundratals kalasen, fnös jag nog mest åt ostkakan och blev sur över att det inte serverades marängswiss istället. Tänk vad mycket ostkaka jag har gått miste om!

Så hur ska den vara då, den perfekta ostkakan? Jag kan genast meddela att den vi åt i lördags inte var av bästa sort. Den hade liksom mandelflarn inne i sig och var lite för sladdrig i konsistensen. Men det var ett bra försök för att vara gjord av en stockholmare. 

Några handfasta punkter:

- Inte för mycket bittermandel, endast en liten touch

- Fast konsistens

- Inga flarn av mandel, det ska vara bitar som är tillräckligt stora för att uppnå tuggmotstånd

- Kakan serveras ljummen

- Tillbehören består av sylt och grädde

- Vissa hävdar att hjortronsylt är det enda rätta men jag tycker att den är extremt överskattad och lite för norrländsk

Mmmmmmmmmmmmm!

Tradition är tradition, kosta vad det kosta vill

Gustav Adolf-dagen igår. Då äter vi alltid varsin bakelse, det är sen gammalt. De ser väldigt olika ut de där bakelserna, beroende på var man köper dem. Men vi har vårt favoritställe i stan. Ett sånt där riktigt gammalt hederligt konditori som man kan lita på i vått och torrt.

Gott! Men billigt, det är det inte. 45 kronor skulle de ha. Jag må vara smålänning i själ och hjärta, men 45 spänn för ett bakverk tror jag till och med att en stockholmare tycker är lite väl mycket.

Inte för att priset har någon betydelse i och för sig. Traditioner är till för att hållas, kosta vad det kosta vill.

Schackrutor med lillen

Har länge funderat över hur gammal lillen behöver bli för att kunna uppskatta att baka. Och med uppskatta menar jag inte bara att tycka det är gott att äta deg typ, utan att liksom kunna vara med och mäta upp ingredienser och kanske hälla smet i formar eller stansa kakor.

Provade i förrgår när jag fick ett ryck och gjorde schackrutor, en av mina absoluta favoritkakor för övrigt. Det gick över förväntan men jag känner att vi har en bit kvar innan vi båda kommer kunna njuta av det på samma sätt. Nu blev det liksom lite försöka-kontrollera-att-inte-allt-socker-hamnar-på-golvet-alternativt-i-munnen-stämning och det var om jag ska vara ärlig lite stressande. Mitt fokus var mer inställt på lillen än på kakorna om jag säger så (trots detta misstänker jag att det slank ner både en hel del socker och deg under obevakade ögonblick).

Men det var mysigt. Såklart! Tänk att kunna baka med sin lille son liksom. Han var väldigt duktig på att hälla upp mjöl i bunken och skära ut kakorna. Med lite hjälp från mig. (Vi skulle mäta upp fem deciliter och tro det eller ej - han kan räkna! Till fjorton! Fick en chock när jag upptäckte detta, men det kanske jag ska ta i ett annat blogginlägg).

Gott!

Sömntutor är vi allihopa

Sedan lillen började på föris har vi märkt en ny trend - han sover längre på morgnarna. Senaste tiden har han vaknat runt åtta och i söndags fick vi en chock när han väckte oss fem över NIO. Detta är något vi är enormt tacksamma över och jag vet att det är få som kan sova så länge med småbarn i huset.

Har till och med fått börja ställa klockan. Det trodde jag aldrig att jag skulle behöva göra de närmsta tio åren eller nåt. Men sanningen är den att det har hänt att vi har kommit lite sent till föris på grund av våra sena morgonrutiner. Eftersom vi älskar frukost är det absolut inget vi vill stressa med och morgonstunderna är väldigt mysiga när vi sitter där vid köksbordet och lyssnar på radio och mumsar smörgåsar. Jag passar på att njuta (!) av min arbetslöshet på detta sätt. Mysiga morgnar med min minsting minsann!

Inte helt traditionella bullar

Kanelbullens dag! Självklart måste det ätas bullar då. Tänkte slänga ihop en deg lite snabbt innan jag skulle hämta lillen på föris (på typ tio minuter). Inte så genomtänkt. Insåg när jag hade satt igång att blanda degvätska att jag vare sig hade tillräckligt med smör eller mjöl.

Det löste sig ändå tack vare flytande margarin och grahamsmjöl men nog fick de en lite egen, udda touch de där bullarna. Note to self: bocka av alla ingredienser i receptet innan du drar igång ett bullbak nästa gång.

Att baka saker som måste jäsa i en eeeeeevighet är förresten inget jag rekommenderar att göra tillsammans med en otålig ett och ett halvtåring. Gjorde misstaget att nämna ordet "bulle" redan i bilen på väg hem vilket gjorde att han kastades mellan hopp och förtvivlan i typ två timmar innan det äntligen var dags för avsmakning. Puh.

Lilleman

På hemkunskapen i högstadiet använde vi ofta den här kniven ni kan se på bilden nedan. Min lärare kallade den för lilleman. Varje hem borde ha en lilleman, han är bra till det mesta. Som smörkniv, slickepott, smörgåsdelare, pizzaskärare, bakningshjälpare... Listan kan göras lång.

Nu undrar jag bara om namnet lilleman är något som min lärare hade hittat på eller om det är ett vedertaget uttryck? Vissa kanske skulle kalla den för smörkniv men jag känner att det inte vore helt rättvist med tanke på dess många användningsområden. Lilleman är lilleman helt enkelt.

Frukost = gott

Att jag är en riktig frukosttjej är det väl knappast någon som har missat. Jag fullkomligt älskar frukost och skulle aldrig klara mig utan det. Blir urhungrig på morgonen. Skulle nog kunna äta frukost både morgon, middag och kväll. Tycker till och med att havregrynsgröt är en delikatess.

Det verkar som om min kärlek till detta mål har gått i arv till lillen. Numera äter han faktiskt mer frukost än vad jag gör. Jag kokar alltid varsin portion gröt till oss som han slukar i ett nafs. När han är klar med sin tittar han i min tallrik. Om jag då inte är färdig, vill han gärna ha mina rester också (alltså får han i sig en dryg vuxenportion totalt). Därefter äter han en och en halv macka med något gott pålägg (jag äter en). Det hela avslutas helst med ett glas juice, eller jof som lillen säger. Kaffet (som är A och O för min del) hoppar han däremot över. Och äggen. Ägg är blä.

Storätar'n.

Äppelkransar

Har aldrig gjort äppelkransar tidigare. Har inte gjort någon krans överhuvudtaget så vitt jag vet. Men har man en hel kasse äpplen så har man. Måste göras åt.

Gjorde precis två stycken men har inte smakat än så jag kan inte ge något utlåtande. Men de var lätta att göra och blev snygga i alla fall. Recept från "Sju sorters kakor".

Första äppel-grejen

Gjorde äppelmuffins igår. Men inte vilka äppelmuffins som helst... Nä, det var äppelmuffins med crumble på toppen. Mmmmmm... Man gör en vanlig muffinssmet som man lägger kanel- och sockerstekta äpplen i. Sen strör man lite smulpajsdeg över det hela innan gräddning. Det blir liksom som en blandning av muffins och paj. Gaaaaahh!

Receptet finns säkert på nätet om du googlar på Leilas äppelmuffins.

Nu är frågan vad jag ska baka härnäst? Pettson tycker att vi ska prova att göra en tarte tatin, något som verkar rätt lurigt i mina ögon. Men provar jag inte får jag aldrig veta.

Gissa maten

Som kassörska i en mataffär är det ganska kul att gissa vad folk ska laga för mat av det som kommer rullandes på kassabandet. Ibland vet jag att jag brukade dra till med nån käck kommentar om varorna jag slog in. "Jaså... Köttbullar ikväll?" eller "Åh vad gott, ska du laga lasagne?".

Inte så svårt att gissa vad jag ska göra av det här direkt. Fick dock ingen käck kommentar av kassörskan.

Äppeltips?

Har fått en hel kasse småländska äpplen av mamma och pappa. Bra äppelår i år tydligen. 

Så om ni har några tips på äppelgrejer - hojta till!

Så himla gott fika

Vet att jag har nämnt detta stället tidigare men åh vad det förtjänar uppmärksamhet - Café Lyran! Så gott så gott. Åt en chokladtårta där idag som var himmelskt god och deras dammsugare är fantastiska de också. Även deras passionsmoussetårta, den franska chokladkakan och alla andra bakverk som jag har ätit där har varit helt ljuvliga.